Fredskaravan demonstrerar mot våldet

Under ledning av poeten och fredsaktivisten Javier Sicilia intog fredskaravanen San Cristóbal de las Casas för att protestera mot President Calderóns krig mot knarket, som hittills tagit över 45 000 liv. Karavanen bestod av över 500 aktivister från olika delar av Mexiko plus drygt hundra journalister som följde dem längs vägen. I täten av marschen som gick mot stadens centrum, gick anhöriga till våldets offer och migranter och ursprungsfolk som demonsterade för sina rättigheter.

Till minne för våldets offer. Foto: Charlotta Pettersson

Till minne för våldets offer. Foto: Charlotta Pettersson

Sicilia startade Rörelsen för Fred med Rättivsa och Värdighet (Movimiento por la Paz con Justicia y Dignidad) i slutet av mars i år efter hans son mördats av drogrelaterat våld. Icke-våldsiniativet har välkomnats från många olika håll och har fått organisationer och människor som är missnöjda med President Calderóns militanta politik att gå samman och uttrycka sitt missnöje. I Chiapas har bland annat zapatiserna genom Subcomandante Marcos och den pacifistiska organisationen Las Abejas (bina) visat sitt stöd. Rörelsen har lett till ett stort antal marscher och demonstrationer och i ett möte med President Calderón i juni, krävde Sicilia ett slut på straffriheten för våldsbrott.

Panel i Stadshuset. Foto: Zofie Bengtsson

Panel i Stadshuset. Foto: Zofie Bengtsson

Fredskaravanen har under sin 10 dagars långa turné i den sydliga delen av landet besökt flera städer och ankomsten till San Cristóbal den 15 september inföll med den mexikanska självständighetsdagen. Sicilia deklarerade att Mexiko inte har något att fira eftersom “minnet av frihet har blivit kränkt”. Av denna anledning bytes det traditionella ropet för frihet ut mot en tyst minut. Sicilia sa även att självständigheten inte gjort ursprungsfolken rättvisa och att det inte kommer att bli någon riktig självständighet förrän delstatsregeringen respekterar och uppfyller innehållet i San Andrés avtalet. I fredsavtalet, som skrevs under 1996 i samhället San Andrés mellan den dåvarande regeringen och Zapatistarmén för Nationell Befrielse (EZLN), står bland annat att man ska göra konstitutionell lag av San Andrés avtalet.  

Marschen i San Cristóbal avslutades i stadsteatern med en paneldiskussion och vittnesmål från män och kvinnor i Chiapas vars rättigheter blivit kränkta. Fredskaravanen återvände till Mexiko City i veckan och om några dagar ska Sicilia träffa President Calderón igen.


Dyster utveckling för de mänskliga rättigheterna i Mexiko

Två år efter att människorättssituationen i Mexiko utvärderats i rapporten Universal Periodic Review (UPR) av FNs råd för Mänskliga Rättigheter (UNHRC))  kommer mexikanska Red de Todos los Derechos med en utvärdering av den mexikanska statens respons på rekommendationerna i UPR-rapporten. Utvärderingen visar att trots vissa legislativa framsteg så har den mexikanska regeringen inte uppfyllt sin skyldighet att arbeta för ett samhällsklimat som respekterar  de mänskliga rättigheterna.

Enligt rapporten som kom ut  i juni 2011, har det gjorts vissa framsteg i den mexikanska lagstiftningen gällande de mänskliga rättigheterna men det är emellertid inget som haft någon effekt på varken straffriheten eller diskrimineringen av utsatta gruppper (t.ex. kvinnor, ursprungsbefolkningar och migranter). Det finns också en skarp kritik mot att det inte heller finns tillräckligt med utrymme för det civila samhället att påverka utformningen, genomförandet och utvärderingen av de demokratiska processerna.

Den ökade militära närvaron som varit del av President Calderóns strategi mot knarkkriget, har lett till att brotten mot mänskliga rättigheterna ökat då många anmälda brott begås av just militären. Trots påtryckningar från internationella organ och domar i den Interamerikanska Domstolen för Mänskliga Rättigheter har den mexikanska regeringen varit ovillig att ändra de lagar som reglerar den militära jurisdiktionen och att möta det internationella samfundets krav på rättvisa och gottgörelse. Regeringen har inte heller vidtagit åtgärder för att skapa en miljö som främjar utövandet av yttrandefriheten och som skyddar människorättsförsvarare och journalister.

 

Serie av mänskorättsbrott i konfliktdrabbade San Sebastian Bachajón

Enligt den aktuella MR-rapporten handlar de flesta mänskorättsövergreppen om kränkningar av ursprungsbefolkningens rättigheter, kränkningar vid försvarandet av naturresurser eller anmälningar av brott begådda av militärer. I ljuset av utvärderingen finns ett av KrFs medföljningsställen, ett samhälle i en av Chiapas största ejidos San Sebastian Bachajón, där människorna utsatts för alla ovannämnda mänskorättskränkningar. Konflikten som pågår här utspelar sig mellan regeringstrogna och zapatistsympatisörer tillhörande den Andra Kampanjen (La Otra Campaña) och handlar om kontrollen av ett betalbås till vattenfallen i Agua Azul, ett av Chiapas främsta turistmål. Oroligheterna blossade upp i början av februari när anhängare från den Andra Kampanjen blev vräkta från betalbåset och följande dag greps 117 personer från den Andra Kampanjen. I början av april tog Andra Kampanjen anhängarna under dramatiska former tillbaks kontrollen för att nästa dag förlora den igen då 800 poliser återtog entrén. I mars släpptes 5 av de 10 politiska fångarna men 5 sitter fortfarande fängslade.

KrFs samarbetspartner, männskorättscentret Frayba, identifierar 9 mänskliga rättigheter som staten brutit mot i konflikten i San Sebastian Bachajón. Bland dessa begicks ett flertal vid gripandet av de 117 gripna zapatistsympatisörerna då dessa aldrig fick tillgång till en advokat, en kvalificerad tolk samt blev hotade av delstatspolisen och fick utstå trakasserier från de myndighetsanställda som hanterade ärendet. MR-rapporten menar vidare att ursprungsbefolkningarnas rätt till konsultation av projekt rörande deras samhällen inte följs i praktiken. San Sebastian Bachajón ligger i en attraktiv del av Chiapas där regeringen och delstatsregeringen planerar omfattande turism- och infrastrukturprojekt. Projekten har kritiserats för att det inte funnits en dialog med ursprungsbefolkningarna som berörs av de nya projekten då de inkräktar på deras mark. De invånare vi talat med är bl.a. rädda för vad som kommer att hända med deras odlingsmarker när bl.a. den nya motorvägen mellan San Cristobal och Palenque ska byggas.

Militariseringen av allmän säkerhet har lett till många kränkningar av mänskliga rättigheter på civilbefolkningen och enligt Red de Todos los Derechos MR-rapport ökade brottsanmälningarna mot militären med mer än 100 % under de tre första åren under President Calderóns administration. Personer som vi talat med under medföljningen i samhället i San Sebastian Bachajón menar att den höga militära närvaron som präglar vägen nedanför samhället fått vissa medlemmar av Andra Kampanjen att vilja lämna organisationen pga av rädsla för militära kränkningar. De boende säger vidare att vår närvaro utgör ett moraliskt stöd då de menar att militären inte begår övergrepp så länge observatörer finns i samhället.

Internationellt stöd

Den oroväckande situationen i San Sebastian Bachajón har fått det internationella samfundet att agera och uttrycka sitt stöd för de politiska fångarna och orättvisorna som människorna i området fått utstå. Mellan 1-5 april utlystes “5 Days of Global Action for the 5 of Bachajón”. Enligt organisationen Espoir Chiapas så har kampanjen lett till över 65 aktioner i 23 länder i 4 kontinenter och fler aktioner har registrerats efter det.

Mexiko har varit bra på att ratificera mänskliga rättighetskonventioner men som rapporter som denna visar, har landet inte varit lika bra på att följa dem. Enligt ursprungsbefolkningarna som vi arbetar med betyder dock det internationella solidariska stödet mycket för dem när deras kamp för sina rättigheter fortsätter.

Inlägget har också publicerats på http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/06/26/dyster-utveckling-for-de-manskliga-rattigheter-i-mexiko/


Vår senaste medföljning

Situationen i det samhälle där Malin och jag senast medföljde är en av de mest konfliktfyllda och akuta, där de organiserade dagligen får utstå hot och trakasserier. Förra året blev 170 personer tvångsförflyttade och när de kom tillbaka hade deras hem blivit länsade på alla ägodelar. Utöver det hade större delar av deras odlingsmark blivit antingen bränd eller ockuperad, vilket gjort att de nu befinner sig i en mycket svår ekonomisk situation.

Läs Malins beskrivning av deras situation här:

http://www.resdagboken.se/Web/Apps/Diary/EntryPresentation.aspx?id=234&epslanguage=sv&tid=421679&eid=2464338&uid=28203&fb=true&sms_ss=facebook&at_xt=4deda06c8d311d6c%2C0


Historisk zapatistmarsch för rättvisa i San Cristobal de las Casas

I ett brev undertecknat Subcomandante Marcos, uppmanade El Ejército Zapatista de Liberación Nacional (EZLN) demonstranter att ansluta sig för en tyst manifestion under lördagen 7 maj. Man uppskattar att så många som 20 000 från olika regioner i Chiapas samlats för att delta i denna marsch, som sägs vara den största mobiliseringen av zapatister sedan upproret 1994. Demonstranterna hade täckta ansikten och protesterade mot knarkkriget och det ökade våldet som präglat President Felipe Calderón presidentperiod.

Även i andra delar av landet har demonstrationer genomförts och marschen i San Cristobal var en stöddemonstrationen till den nationella marschen som började i Cuernavaca i delstaten Morelos den 5 maj och avslutades i Mexico City den 8 maj.

Detta inlägg har även publicerats på http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/05/11/historisk-zapatistmarsch-for-rattvisa-i-san-cristobal-de-las-casas/


Mors dag

Firas i Mexiko idag och är ett mycket viktigt datum. Imorgon är det dags för nästa medföljning så Malin och jag ville äta en sista gång innan resan på vårt favorit caldoställe. På dörren möttes vi dock av en skylt som sa att man stängt restaurangen för att fira mors dag.

Så här brukar det se ut på vårt caldoställe

När jag gick genom San Cristobal igår kväll var varenda liten kiosk stängd – de enda som var öppna var blomsteraffärerna och idag har jag sett otaliga blombud svepa förbi på motorcykel.

Man kan inte fira Mors dag utan lite underhållning på Zocalon

I detta inlägg vill jag även passa på att skicka en hälsning till min egen mami som jag precis fått veta kommer och hälsar på under semestern i juli. Lycka.


Nya vänner

När vi inte samtalat med byborna, har det funnit andra vänner att chit-chatta med…


Traditionellt firande

På vår senaste medföljning fick vi vara med om flera traditionella firanden. Den 3 maj firades Santa Cruz, som innebär början på regnperioden. Man lägger blommor vid ett altare och ber om rikligt med regn för en bra skörd.

På väg upp med blommor till altaret

Dekorerat altare

Den stora händelsen i samhället var dock 5 maj, vilket är datumet då Cruzton-borna återtog sin mark för 4 år sedan. Varje år hålls en stor fest med mat, dans och liveband. Malin och jag fick prova på lite durangense, en populär mexikansk dans där man hoppar fram med sin danspartner.

Bandet gör sig redo att spela


Den organiserade vardagen

Sergio och hans familj var tvugna att lämna sitt hem och mark när de styrande i samhället krävde honom på pengar och drev bort familjen från sin mark med hjälp av väpnade grupper när de inte kunde betala. Hemlös beslöt sig familjen att gå med i den katolsk-pacifistiska organisationen Las Abejas (bina) som hjälpte dem med tillfälligt boende. Under åren har Sergio fått utstå dödshot och han lever med en ständig rädsla att de väpnade grupperna ska komma tillbaka. Han uppger att stödet från Las Abejas gör att han orkar fortsätta att kämpa vidare för att skydda och försörja sin familj.

Mauricio har en häktningsorder efter sig och för några år sedan bröt sig maskerade väpnade män in i hans hem för att leta efter honom. Hoten från väpnade grupper kommer efter att Mauricio tillsammans med andra byinvånare återerövrat mark som är testamenterat till dem, men som de fortfarande aldrig officiellt haft i besittning. Trots papper på att marken tillhör dem har deras kamp för sin mark varit förgäves och militär och polis har vid tillfällen försökt tvångsförflytta dem. I samband med återerövringen av sin mark anslöt sig många av byborna till den nationella folkrörelse alliansen La Otra Campaña (den Andra Kampanjen) som lanserades av zapatisterna 2005.

Under de två fältperioder vi gjort, har vi medföljt samhällen med olika organisationer, Las Abejas och La Otra Campaña. Även om de skiljer sig åt kan man i båda samhällena se vilken enorm betydelse organisationerna har för den organiserade civilbefolkningen. Orättvisor har fått bybor att gå samman och dela la lucha – kampen för sina rättigheter. Det starka förtroendet organisationsmedlemmar emellan som vi bevittnat, får mig omedelbart att tänka på studien om socialt kapital mellan bondeorganisationsmedlemmar och icke-medlemmar som jag gjorde i Moçambique förra året. Där karaktäriserades relationen medlemmar emellan av starka förtroendeband vilket i många fall lett till andra positiva samhällseffekter.

Det är viktigt att komma ihåg att bortom den lugna vardagen, som är den som vi som observatörer oftast upplever, döljer sig ständiga hot mot civilbefolkningen på landsbygden. Att organisera sig har således blivit ett sätt för den marginaliserade ursprungsbefolkningen att hävda sina rättigheter samt att finna moraliskt stöd hos andra organisationsmedlemmar.

Obs. Sergio och Mauricio är fingerade namn

Ny modellby invigd i Chiapas

President Felipe Calderón och delstatsguvenören Juan Sabines Guerrero invigde för några veckor sedan Chiapas andra modellby (Ciudad Rural Sustenable) i Santiago el Pinar i norra Chiapas. Modellbyar är del av regerings satsning på urban livsstil i rural miljö och det uttalade målet med byarna är att förbättra livskvaliteten på landsbygden, att utveckla och öka ekonomiska möjligheter samt att bevara och främja förnuftig användning av naturresurser.

Invigning av Santiago el Pinar. Foto: Fronterizochiapascolumnas

Invigning av Santiago el Pinar. Foto: Fronterizochiapascolumnas

President Calderón framhöll att ”de fattigaste människorna är de mest isolerade.  De lever 5 familjer, 10 familjer utan vatten, utan skola, utan tillgång till läkarvård och utan vägar. Fattigdomen är så stark i Mexiko eftersom människor är separerade från varandra. Det är därför vi konstruerar modellbyarna. Inte bara för att vi vill att människorna ska bo tillsammans utan för att vi kan ge dem den bästa servicen” (Cuarto Poder 30/3-11).

Bild på en modellby (i Ixhuatán). Foto: informadorchiapaneco

Bild på en modellby (i Ixhuatán). Foto: informadorchiapaneco

Den nya modellbyn i Santiago el Pinar är hem för 460 familjer och är utrustad med bland annat skola från förskola upp till gymnasium och klinik. Den första modellbyn i Mexiko invigdes 2009 i Nuevo Juan de Grijalva och samtidigt offentliggjorde regeringen planen att bygga 25 nya modellbyar inom 5 år.

Modellbyarna har utsatts för hård kritik från flera håll, speciellt från det civila samhället. Bland annat menar journalisten Hermann Bellinghausen att modellbyarna systematisk bekämpar ursprungsfolken genom att ta ifrån dem det viktigare de äger – marken. Han framhåller vidare att skapandet av dessa urbana poler är problematiskt då de främjas av stora nationella och internationella företag med egenintresse av territorium i Chiapas regionen. Ett annat problem har varit att det inte funnits arbete till alla familjer i modellbyn vilket lett till en svår ekonomisk situation för många.

Vid den senaste medföljningen var vi i kommunen Chenalhó där regeringen aviserat planer på att bygga en modellby vilket lett till starka protester från ursprungsbefolkningen. De fruktar att de kommer att bli separerade från sitt land och protesterar mot att de inte blivit rådfrågade om planerna. De framhåller vidare att detta fattigdomsreducerande projekt, som regeringen kallar det, kommer att göra dem ännu fattigare då de förlorar sin kultur, sina traditioner och sin mark.


Påsktider

Påskens intåg märks tydligt i San Cristóbal. Under de senaste dagarna har vi noterat en markant ökning av turister på gatorna och igår, på Palmsöndagen, samlades massvis av mexikanare med palmkvistar i händerna utanför katedralen. Delstatsregeringen har lanserat en kampanj för att öka säkerheten på vägarna och vädjar till förare att respektera hastighetsbegränsningar, att använda bilbälte samt inte köra bil med alkohol i kroppen.

Helgen har även bjudit på utflykter till San Juan Chamula och Zinacantán, två samhällen precis utanför San Cristóbal.

Religionen är central i Chamula som är starkt präglad av katolicismen. Invånare som inte delar den katolska tron har tidigare blivit utvisade från staden

Religionen är central i Chamula som är starkt präglad av katolicismen. Invånare som inte delar den katolska tron har tidigare blivit utvisade från staden

Kapell i Zinacantán

Kapell i Zinacantán


Follow

Get every new post delivered to your Inbox.